Konjunktur & Ekonomiskt
läge i Privatekonomin
Här kan du som exekutiv ledare följa det ekonomiska läget, utveckling och trend, inom privatekonomin i Sverige, i syfte att få en fördjupad koll på konjunkturen.
Privatekonomi
Privatekonomi är den del av ekonomin som behandlar privatpersoner, men även hushållens ekonomi i form av dess intäkter, kostnader, tillgångar och skulder. Privatekonomin tillsammans med Företagsekonomi och Förvaltningsekonomi utgör de största ekonomierna inom hela samhällsekonomin. Samhällsekonomin som utgör hela den nationella ekonomin, så som Svensk ekonomi eller samtliga samhällsekonomier som utgör global ekonomi.
Privatekonomins Intäkter
Privatekonomins intäkter påverkas av hur många privatpersoner som drar in intäkter och hur mycket varje privatperson drar in. Ju mer privatpersoner som drar in intäkter och ju högre intäkter varje privatperson drar in, desto mer intäkter i privatekonomin.
Antal Sysselsatta
Hur många personer som drar in intäkter kan man enklast mäta genom hur många är sysselsatta. Sen går det även att kolla på vad de övriga privatpersonerna gör utöver sysselsättningen, så som arbetslöshet, studerande, sjuk och förtidspensionerade, barn och pensionärer samt övrigt. Detta kallas för aktiviteter hos befolkningen i nationalekonomiska termer.
Grad av intäkter per Sysselsatt
Hur mycket varje privatperson drar in i intäkter mäts enklast genom disponibel inkomst och i löneutvecklingen i landet, då de flesta intäkter bland privatpersoner är baserad på löneinkomst ifrån ett arbete (tjänst).
Aktivitet & Sysselsättning
Aktivitet hos befolkningen
I ovanstående figur kan hela Sveriges befolkning ses utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv. Ungefär hälften av hela Sveriges befolkning är sysselsatta, hälften är inte. Av de personer som inte är sysselsatta består cirka en tredjedel av icke arbetsföra befolkningen (yngre än 15 år eller äldre än 74 år, samt pensionärer i arbetsför ålder), arbetslösa, sjuk och förtidspensionerade, studerande samt övriga som bland annat utför hemarbete eller liknade.
Sysselsättning per månad
Sysselsättning är ett begrepp som beräknar antalet personer i arbete. En person som är sysselsatt arbetar minst en timme under en referensvecka, antingen som anställd, egen företagare eller hjälper till i familjens företag. Här ingår även personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Sysselsättningsgrad per månad
Ett alternativt mått till sysselsättning är sysselsättningsgrad, vilket mäter andelen av befolkningen i arbetsför ålder som är sysselsatta. Det vill säga 15 till 74 år ålder.
Arbetslöshet
Arbetslösheten i Sverige mäts genom SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) varje månad. I AKU räknas en arbetslös person som inte är sysselsatt, kan börja jobba inom 14 dagar och har varit aktivt jobbsökande under de senaste 4 veckorna eller inväntar att börja ett arbete inom tre månader efter mätveckan. Åldrarna om mäts är normalt 15 till 74 år. Permitterade personer räknas inte som arbetslösa, dessa räknas som sysselsatta.
Arbetslöshet per månad i procent
Arbetslöshet per månad i antal
Övriga Aktiviteter
Här nera kan statistik ifrån övriga aktiviteter som påverkar intäkterna i privatekonomin ses.
Arbetsmarknads-politiska program
I Sverige finns det ett visst antal arbetsmarknadspolitiska program, så som praktik, arbetsmarknadsutbildningar och anställningsstöd som har till syfte att få fler personer i arbete. Vissa personer i dessa program ingår i statistiken om sysselsättningen.
Sjukskrivna
Statistiken visar hur den totala sjukfrånvaron i Sverige ser ut under sjuklöneperioden. Sjuklöneperioden är den tid då arbetsgivaren betalar sjuklön till en arbetstagare som inte jobbar på grund av sjukdom.
Demografisk försörjningskvot
Demografiska försörjningskvoten visar hur många individer en person i arbetsför ålder behöver försörja utöver sig själv. Statistiken ovan kan du följa hur kvoten utvecklats över tid, men även se hur stor del av kvoten som utgörs av barn och unga samt äldre personer.
Sysselsättningsgrad per månad
Sysselsättningsgrad per månad
Korttidspermittering
Disponibel Inkomst & Lön
Disponibel inkomst
Disponibla inkomster visar Sveriges snittinkomst minus skatter och avgifter, det vill säga den inkomst som individen själva förfogar över och som antingen kan användas till konsumtion eller sparande.
Förändring i disponibel inkomst
Visar samma statistik som disponibel inkomst per capita, men per hushåll och i procentuell tillväxt. Nominell är exklusive inflation, real är inklusive inflation.
Löneutveckling per år
I grafen kan vi se den nominella löneökningen exkluderad inflation och den reala löneökningen inklusive inflation.
Privatekonomins kostnader
Sparande & Konsumtion
Hushållenssparkvot
Hushållens finasiella sparande
Hushållens konsumtionsutgifter
Konsumtionsmönster
Hushållens konsumtion efter ändamål
Hushållens konsumtion efter ändamål
Bostadspriser
Fastighetsprisindex
Fastighetsprisindex med inflationsjustering
Skatter
Marginalskatt
Moms
Genomsnittsskatt
Privatekonomins Tillgångar
Hushållens aktieförmögenhet
Övriga källor
Det finns lite uppgifter om privatpersoners tillgångar i Sverige. SCB har slutat med sin statistik om privatpersoner tillgångar. Den bästa källan är SEB:s Sparbarometer och för de som vill ha koll på Svenskars aktiehandel finns rapporten Aktieägandet i Sverige av Euroclears. Se länkar här nedan!
SEB:s Sparbarometern
Euroclear:s Aktieägandet i Sverige
Privatekonomins Skulder
Hushållens skulder
Hushållens ränteutgifter efter skatt
Sammanfattning av Privatekonomin läge
Ekonomiska Flaskhalsar
Ekonomiska flaskhalsar är faktorer som påverkar privatekonomin negativt och som minskar dess välstånd. Rangordningen är baserad på påverkningsgraden.
- Skattetryck
- Försörjningskvot
- Bostadspriser
- Permetering
- Inflation
Ekonomiska Risker
Ekonomiska risker är faktorer som kan påverka privatekonomin dramatiskt på kort sikt. Rangordningen baseras på riskens påverkan och sannolikhet.
- Dykande bostadspriser
- Accelererande räntehöjningar
- Ökad arbetslöshet
- Fallande börsmarknad
- Accelerande inflation